2011-01-15
 01:17:50

Virrvarr

Det är ett enda virrvarr i mitt huvud nu. Jag behöver struktur och framförhållning vilket inte existerar i mitt liv nu.
Jag tycker att det ska bli så himla kul att börja studera och har börjat se över vilka kurser jag MÅSTE ha för att bygga på min förskollärarutbildning för att kunna sträva efter en sådan genom fristående kurser om det nu är så att jag inte kommer in på mina program som jag har sökt.

Jag hoppas att jag klarar av studierna så att jag inte känner mig helt slutkörd för jag vill vara ett föredöme för mina barn och inte att de får en negativ bild av studier för att mamma alltid hade ont om tid för de. Jag hade tänkt att försöka studera 2 kurser för att samla på mig så mycket poäng som möjligt på så kort tid som möjligt men jag får se hur det blir med det för nu vill jag komma in i det här och finna min studieteknik etc för att orka med allt och vilja fortsätta. 

Det är ju fortfarande oklart men som det ser ut så kommer jag att jobba mån: heldag, tis: halvdag och ons heldag och sedan är jag ledig torsdagar och fredagar för studier vilket innebär att om jag fokuserar på mina studier den tiden barnen är på förskolan/fritids under dagen så behöver de inte vara allt för långa dagar samt att jag kanske inte måste sitta så mycket under helgerna. 

Planering och struktur är A och O så det kommer att vara lite virrigt nu i början men man anpassar sig nog snabbt till en struktur som fungerar för vår familj, hoppas jag.

Idag hade stora killen med sig en kompis från skolan. De hade kul och lekte och spelade dator men när hans kompis gick hem vid 19 så började min stora kille att må dåligt, han fick frossa och gick och bäddade ner sig i soffan strax därpå somnade han. Vid 22 vaknade han igen och ville komma upp och då trodde han att han sovit till nästa dag. Den där känslan är jobbig tycker jag för man förlorar typ tidsuppfattningen + att det är svårt att somna om.
 
Idag var jag med lillkillen hos tandläkaren dåå han behövde laga ett hål. Jag blev tårögd när jag satt där när de höll på att laga för han var så otroligt duktig. När jag var liten låg jag och skrek i tandläkarstolen typ men inte ett pip kom från honom och han var samarbetsvillig till 100%. Det gick jätte fort så jag kom t.om tidigare till jobbet vilket jag inte trodde skulle vara möjligt idag.

Jag fastnade med bilen idag när jag skulle hem från jobbet. Skulle backa ur parkeringsfickan men fick inte ut bilen men efter att ha krigat en stund med alla möjliga medel så dök en barmhärtig samarit upp och hjälpte mig. Så otroligt snällt, man får ju hopp när det gäller mänskligheten vid sådana tillfällen.

Nä nu är det dags att sussa så man orkar gå upp imorgon bitti.


Slänger in en bild på mig och barnen



KOMMENTERA DETTA INLÄGG:

« NAMN Spara info?

« E-POST (publiceras ej)

« URL

Kommentar: